Att folk inte har respect för en är jävligt sorligt.
Skrev en jävligt agressiv antydan till att jag inte ville bli hyllad eller något på facebook.'
Men folk verkar båda vara blinda och icke läskunniga. Vilket jag anser är sorligt och brist på respect. Därför att jag skrev det med agressivitet var för att folk skulle reagera och läsa.
Men inte ens det hjälpte. Därför har jag tagit bort alla gratulations inlägg på mitt facebook.
Ingen har undkommit mig när jag kört stenhårt med tabortknappen.
Jag har mått riktigt skit senaste tiden och det känns inte som att det går uppåt. Ändå gångerna jag mår bra och inte tänker så mycket är när jag har min underbara dotter hos mig. För hon får mig att släppa tankarna. Då kommer nog många av er påpeka att varför har du inte henne mer då. Därför att jag inte ha henne mer än vad jag redan har. Hur mycket jag än skulle vilja ha henne mer så går det ju inte. Jag måste jobba och ha in pengarna. Tyvärr var jag inte vinnare av dem där 215 miljonerna här i stan. Och sen skulle jag aldrig kunna tänka mig att min dotter ifrån sin mor.
Även om det är svalt intresse henne och mig emellan verkar det som nu. Känns som vi är mer vänner än något annat. Kanske borde avbryta det här och nu så att det inte går för långt.
Jag vet inte var jag står. Orken är borta och kämpa glöden så. Det känns som jag famlar i tomma intet. HUr mycket jag än älskar henne så känns det som att det kommer inte funka i längden. Vi drar nog åt olika håll på något sätt.
Att sen vara utan pengar och bostad är något som plågar mig mer än något annat.
Även om jag nu har jobb på gång. Så kommer bostadsbristen bestå. För att få tag i hyreslägenhet på något av dem ställen jag vill bo på är som att leta efter en nål i en höstack. Plus att jag var i kön för kort tid.
Så målet är nu inställt på att försöka köpa en bostadsrätt om jag nu skulle få det här jobbet. Dock lär jag för köpa en bostadsrätt i ett av dem områdena jag inte är så glad för. Men jag måste börja någonstans. Sen får jag jobba mig mot målet på något sätt. Hoppas på att blir lättare att få kontroll över mitt liv när jag hittar något eget och där jag kan vara jag och ta hand om min dotter så mycket jag bara kan och älska henne till den dagen jag dör.
För hon är kommer förbli mitt allt. Och hennes mamma kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta NO MATTER WHAT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar