söndag 15 november 2009

Ett tungt erkännade för verkligheten

Japps. Som många av er vet har jag mått ganska dåligt en längre tid av olika anledningar. Men lite av det eller rättare sagt en grund i det hela är mitt eget fel.
För att det här ska bli helt rätt så tar jag det från början.

Innan jag träffa min dotters mamma träffa jag en annan tjej. Det var en kort historia med några träffar. Men hon han och bli med barn under tiden. Och jag hade redan då träffat min dotters mamma. Och efter lite samtal med den här tjejen togs ett beslut att hon skulle göra abort. Jag vet att det var delvis emot hennes vilja. Men för att inte förstöra saker mer så var detta som togs. Dock så var det så att min dotters mamma råka få upp vår MSN konversation och såg det hela. För jag hade dumt nog inte tala om det för henne. Jag blev jävligt rädd där för att förlora henne. Så jag bröt kontakten med den här tjejen helt efter lite uppmaningar av min dotters mamma. Någon månad senare blev hon med barn och jag skulle få bli pappa. Det var en stor händelse i mitt liv då jag haft drömmen länge. Allting var guld och gröna skogar. Och vi började titta efter något större. Det hela blev att vi dumt nog sattsade vad vi hade och inte hade i ett stort jävla renoveringsobjekt (japps jag vet praktexempel på och förstöra ett förhållande , speciellt då man ska ha barn samtidigt). Men det var inte det hela. Ungefär ett halvår efter min dotter hade fötts togs kontakt med den här tjejen upp igen av någon anledning. Vi hade kontakt ett tag. Dock följde det sig så att vi satt och skicka snuskiga mail till varandra om vad göra sexuellt. Min dotters mamma hade mitt lösen vilket jag inte hade en tanke på. Så hon tog sig in på mail och hitta dem här mailen. Och blev rosen rasande och ledsen och besviken. Förstår henne med all rätt. Jag kände mig inte bara så jävla dum utan helt jävla sjuk i huvudet. Här hade en tjej som inte var av denna värld och en underbar dotter hade vi fått ett hus som vi då älskade. Och så sumpar jag allt i ett ögonblick. Vårt förhållande blev aldrig sig likt. Jag försökte lappa ihop det men visste inte riktigt hur jag skulle te mig. Kände mig så jävla ta fatt och meningslös. Saken blev ju inte bättre av att huset svalde allt vad pengar vi fick in. Och att dottern inte vill ligga i sin egen säng. Så vi hade henne mitt emellan oss. Så vi fick aldrig den kontakten igen. Men jag sluta aldrig och älska henne. Även om jag i bland hata henne till den grad att jag skulle kunna gav på mitten så älska jag denna kvinnan.
Och med handen på hjärtat det gör jag än idag. Mer än något annat. Saknar henne som fan. För när allt väl var lungt hade vi det helt underbart och jag njöt av varenda sekund.

Det här kommer alla gånger svida för en hel del och om inget annat chocka folk.
Det är dock inte min mening. Utan det är bara jag som vill lätta på hjärat och förklara för min dotters mamma att jag är beredd och göra vad som krävs för att få henne tillbaka.
Även om det lär ta tid innan vi flyttar under samma tak igen vill jag ha henne tillbaka. För jag älskar den kvinnan mer än något annat.

Kan oxå säga att jag inte var så hjälpsam alla gånger där hemma med städning och så. Men jag tappa insperationen och intativförmångan att göra något då hon inte ville bo kvar i huset och då jag inte lyckades vissa att jag vill ha henne tillbaka. Jag förstår oxå att hon tappa förtroende för mig efter det där. Än en gång med full rätt.

Som sagt var jag lägger alla korten på bordet och kommer göra allt för att vinna denna underbar kvinnas hjärta tillbaka. Även om jag kanske inte är värd det efter vad jag gjort. Så vill jag mer än något annat ha en andra chans och vissa att jag menar allvar. Jag är bredd och gå hur långt som helst.

Tack............en tyngd har nu lättat från mitt hjärta. Skönt och få ut det om inget annat

Inga kommentarer: